Känner mig alldeles orkeslös.

Idag har vi i alla fall beställt tid för läkarintygen. Blir den 16 maj. Och så har vi hunnit ringa byggaren för att höra var offerten blir av. Han hade tydligen preliminärbeställt köket. Vi har ju inte ens skrivit kontrakt! Han måste vara väldigt säker på sin sak... Jag orkar inte ens bekymra mig längre. Det får inte plats med saker i min hjärna för tillfället.

Jag är full av beundran för barnfamiljer. Hur håller man ihop alla trådar? Hur får man tid över till att rensa rabatter, peta naveln, träna... Den här helgen har jag bara tvättat, handlat mat, lagat mat, strukit tvätt, diskat, tömt diskmaskinen. Värsta pigan. Känner mig ändå otillräckling. Är stressade över att vårt sociala skuldkonto växer och växer. Vi hinner inte ens bjuda igen förrän vi får nya inbjudningar. Denna helgen har vi blivit bjudna till Torekov en helg (1-2 juni), kalas (20 maj), en middag (26 maj). Själva har vi med nöd och näppe hunnit planera in middag med Vikingarna (18 maj), en lördag ska det gås på stan med tonåriga brorsdöttrar (5 maj), erbjudit oss att passa litet syskonbarn som har det lite tufft just nu (19 maj). Hur fasiken hinner folk?

Ska fira Valborg hos några vänner. Hade tänkt bjuda hit dem men de hann före med en inbjudan. NÄR ska vi hinna bjuda hem dem??!