Vid lunchtid vacklade jag omkring med feber i kroppen på Orten. Svetten pärlade sig på överläppen och jag var genomblöt på ryggen. Jag stupade i säng när jag väl var hemma igen.

Men det var värt det.

För det kom nämligen ytterligare ett bud på huset i eftermiddags.

Idag kom en bekräftelse från AC att de tagit emot våra handlingar och att de skulle återkoppla till oss inom 4 veckor, men bad om förståelse om det dröjde längre än 4 veckor eftersom belastningen var stor. 

Några veckor hit eller dit kan faktiskt kvitta. Vi står ändå inte i position att skicka några handlingar till något land de närmaste året. Kanske inte ens året därpå.

Roade mig med att kolla AC nya uppdaterade kölistor. När det gäller Vietnam har vi trillat ner ytterligare. 200 +/- 20 är före oss i Vietnam-kön. 

Faktum är jag - just idag - tycker det vore skönt med lite vilsam väntan när det gäller adoptionen. OM det inte vore för att jag är stressed över att det kanske inte blir något barn alls. 

Hemma idag igen. Svettig. Febrig.

Och det VÄRSTA av allt är att jag måste städa inför en visning vid lunchtid. Jag hade hoppats på att mäklaren skulle höra av sig och meddela att den var inställd nu när vi fått ett så bra bud. Men icke. Det måtte vara en mycket intresserad människa.

Jag har inte minsta lust att vackla omkring på gatorna häromkring i väntan på att någon är inne i mitt hem. När det borde vara jag. Som ligger till sängs.