Idag kom ett brev från AC med ett erbjudande om att skicka handlingar till ett land. Jag blev alldeles ställd. Förmodar att Darlingen också blir det men han sitter på ett plan så han vet inte om det ännu.

Vi erbjuds skicka omgående men problemet är väntetiden i landet. Det kan dröja mycket länge innan barnbesked lämnas. 2-3 år. Ingen verkar veta i förväg.

Det var inget kul dilemma. Ska man låsa in sig i ett land eller vänta kvar i en kö till ett land som vi verkligen känner för?

Egentligen har man väl knappt utrymme att vara kräsen längre. Ibland gör adoptionsvärlden mig galet frustrerad.

För övrigt har vi backat på båda väntelisterna hos AC vi satt upp oss på. Tjohej!

 

Grodis

31 oktober 2007 21:45

Men åh.. vilket dilemma! Jag förstår verkligen din tankegång där. Får man vara nyfiken och fråga vilket land det gäller?
Själv känner jag och haar alltid kännt starkt för Bolivia, men nu när allt svänger så innerligt hit och dit i adoptionsvärlden och väntetider på 2-3 år börjar bli "normalt" så vette sjutton om jag inte skulle satsa på att skicka iväg bums ändå. Hur länge har ni väntat för Bolivia förresten? Hur länge tror ni det är kvar där? *minne som en mört* ;-P

Kram och lycka till med beslutet, kom ihåg att det inte finns några rätt eller fel.. lyssna på Ert gemensamma hjärta!

 

Brummelisa

1 november 2007 09:50

Visst är det fantastiskt? Å en sidan har man panik över att förbli barnlös. Å andra sidan känns de "alternativ" man står inför som Pest eller Kolera med aveende på väntetider i Sverige eller i landet.

Men med tanke på att auktorisationen kommer gå ut i ert Land och de har många ansökningar i landet kanske ni borde överväga detta erbjudande?

Vi har snöat in oss på två länder tidigare och fått överge tanken på dem. Just då kändes det som att vi inte skulle komma att känna på samma sätt för något annat land. Men det kommer! Tanken på att ERT barn väntar där ger ett annat perspektiv! :-)

*KRAM*

 

maja

1 november 2007 11:37

Men oj vad spännande. Svårt beslut förstår jag. Nu blir jag jättenyfiken på vilket land det är.. :)

http://majasblogg.bloggagratis.se

 

pipeline

1 november 2007 11:58

Vi ska fundera några dagar till och sedan ringa AC. Vi har en del frågor om landet. Och det finns saker som gör att vi känner oss en smula skeptiska. Men mirakel har ju hänt förr... även om det inte så ofta händer mig...

Ni får ge er till tåls lite... ;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...