Vi har lite mailkontakt med vår föräldrautbildningsgrupp. Vi bor så långt ifrån varandra att vi inte kan ha någon vardagskontakt.

Ett par står bland de första i kön för att få sända handlingar till Sydafrika.

Ett annat par har handlingar färdiga till Taiwan och väntar på att få skicka.

Ett tredje par fick en biologisk dotter i november.

Ett fjärde par har blivit godkända för enskilda adoption i Ryssland.

Ett femte par... eh... vi alltså... står mest och stampar. 

Det känns urtrist. Och så långt borta. Kanske det aldrig blir. Vi utmanade väl ödet när vi gav Farmor, Mormor och Morfar en liten skrift om hur det är att bli far- och morföräldrar genom adoption i julklapp.

Vi har dubbeljulafton. I skrivande stund är Darlingen på väg att hämta Bonusen och sedan ska vi fira Julafton del II med Farmor, Syster och Kusin. Jag kan väl inte påstå att jag är superladdad att ställa till med julbord idag...

Vi hade en jättetrevlig julafton i Anderslöv. Lille Anderslövaren fick jättemånga fräcka (h)julklappar (det mesta med fyra hjul och lastningsmöjligheter). Plötsligt var han försvunnen. Vi hittade honom nerkrupen i mamma och pappas säng med napp och nalle. Tror att han behövde en paus i alla intryck. Vi vuxna spelade Retro, gnabbades i köket, pratade, delade ut massvis av julklappar, åt och åt och åt...

I år hade vi inga julklappsrestriktioner. Normalt brukar vi ha ett avancerat lottsystem i två akter där julklappsuppdragen fastställs. Den första personen man drar i lotteriet ska man köpa en julklapp till för max 500 kr. Den andra personen man drar får en julklapp för max. 100 kr. Alltså köper alla två vuxenjulklappar även om vi är åtta vuxna med på julafton. På så vis får alla julklappar och man kan med liv och lust orka tänka ut den PERFEKTA julklappen. Normalt är det ett system som fungerar jättebra men himmel vad roligt det var att få köpa till alla! Det kändes som förr. När man var liten.

Nu skulle jag vilja slappa. Men jag ska koka ägg istället.