Farmor, Faster och Kusin har varit på besök ikväll. Vi grillade hamburgare och åt coleslaw. Farmors hörapparat verkade tillfälligtvis ur funktion och då är det svårt att inkludera henne i samtalet. Det blir många "VA?". Ibland behövdes det fem "VA?" för att hon skulle höra en mening. Dynamiken i samtalet försvinner när varannat ord är "VA?" och varannan mening är en upprepning av den föregående meningen. Ett fasligt hojtande. Inte blev det bättre av att vi spelade IDOL och det var många som pratade, sjöng och skrattade samtidigt. Farmor börjar bli en smula glömsk också. Darlingen och Faster förde hemliga samtal om det kanske skulle utföra något slags test som kallas MMT. Tydligen är det ett test som kan utröma demens. Jag vet inte hur de ska lyckas övertala henne att göra det....

Överhuvudtaget verkade hon ur form. Lite argsint, irriterad och avig. Drog inte på smilbanden allas. Kanske var hon trött. Faster behöver ganska mycket hjälp med Kusin och det sliter nog hårt på en åldrad dam. Dessutom har Faster blivit slutgjord med. Via telefon. Sicken sjatte. Men Faster verkade rätt så tillfreds ändå. Det var nog inte den stora kärleken men det är tragiskt för Kusin. Kusin behöver inte fler separationer och tillfälliga lösningar i sitt liv.

Kusin har börjat anta charmiga proportioner och ville sova över. Det fick hon göra. Så vi har haft en liten snarkande Kusin på Bonusens rum. Och jag blev sådär konstig i hjärtat igen.

Darlingen och jag sjöng duett. Jättefalskt. Men kärleksfullt. Jag sjunger inte bra men det blir ännu värre när jag sjunger med Darlingen. Vi sjunger nämligen falskt i varsin tonart. Jag avrundade kvällen med att sno mikrofonen från 4- och 10-åringen när Die Mauer med Ebba Grön skulle sjungas. Jag var absolut formidabel enligt mitt eget tycke och öra. Lyckades sjunga och göra lämpliga gester Som var tänkt skulle ackompanjera och förtydliga texten. På det hela taget både livfullt och utåtagerande. Jag kände mig cool och tonårig igen. I verkligheten var det säkert något helt annat. Hybris? Det var inte så stilfullt att rycka en mikrofon från små barn. Ähum...

När jag skulle somna kom ruelsen. Så starkt att jag kände mig tvungen att väcka Darlingen och fråga om han tyckte att jag betett mig ofyrtioårsaktigt och därtill sjungit falskt. Eftersom Darlingen var 2 sekunder från djup sömn hamnade jag givetvis i onåd och fick en åthutning om att man inte väcker sin make för något så trivialt.

En dag - när jag är ensam hemma ska jag minsann spela IDOL med mig själv. Hoppas Die Mauer kommer igen.

Idag kom Bonusen till oss. Det var jättelängesedan. Vi packade picknickkorg och cyklade ner till Gräsplätten. Det var mysigt och Bonusen var i harmoni och allt var mysigt, roligt och glatt.

Igår upptäckte jag att Darlingen borstade tänderna med min tandborste. Det tycker jag inte om. Han är god att pussa på men jag faktiskt inte det bittersta intresserad av att dela tandborste med honom. Lika lite som jag ser någon tjusning i att göra toalettbestyr när man befinner sig i badrummet samtidigt. Nä. Någon måtta får det faktiskt vara på att dela allt i nöd och lust.

Hur som helst ledde den där tandborstincidenten till att jag bestämde mig för att köpa ny tandborste. Jag blev kär. I en massa tandborstar. Det hade kommit en ny sorts tandborstar (Jordan) med en massa fint mönstrade skaft. Jag fick grymmaste beslutvåndan. Tills Darlingen hittade mig. Han insåg varthän det barkade och att jag redan gift mig med alla tandborstarna. Helt resolut tog han alla 5 tandborstarna och öste ner i kärran. Så nu fick alla nya tandborstar och dessutom har vi två reserver.