Darlingen och jag diskutera ofta hur vi ska kunna gå ner i arbetstid. Båda två. Samtidigt. Vi strävar inte vidare i våra karriärer - vi är nöjda. Jag är tämligen säker på att jag inte vill ta på mig en ledande roll. Darlingen likaså. Vi vill ha mer tid att bara vara. Tillsammans eller var för sig. Med familjen.

Så hur gör man? Darlingen arbetar inom vården och räknade ut att om han går ner till 80 % får han 22 lediga veckor om året. Det blev jag mycket avundsjuk på. Effekten på om jag går ner till 80 % är minsann inga 22 veckor. Med 22 veckors ledighet kan Darlingen ta jobb några veckor utomlands för att hålla upp sin inkomst. Någon vecka då och då kan man ju stå ut med. Det är som en lång tjänsteresa ju.

Vi kommer definitivt gå ner i tid när vi blir föräldrar. Men vi vet ännu inte hur vi ska fördela föräldraledighet och mindre arbetstid. Med tanke på att det kan 2-3 år ytterligare att bli föräldrar så är vi sugna på att göra förändringen redan nu. Men vi det här med huset måste sätta sig först. Och vi måste hinna spara ihop till adoptionen. 

Det är många i min omgivning - i samma ålder - som diskuterar likadant. Fritidens värde har ökat. Det är lättare för de som har barn - de har rätten på sin sida att gå ner i tid. För alla oss andra är det ingen självklarhet. Det finns personer på mitt arbete som blivit nekade deltid eftersom de behövs på jobbet. Därför borde finnas ett lagligt stöd för barnlösa/fria som behöver "mittilivetledigt" eller gå ner till deltid. Till samma villkor som föräldralediga. Men förmodligen skulle det inte låta sig göras. Någon ekonom skulle säkert räkna ut att det blir stora samhälleliga förluster i stil med att de som inte får några barn kommer ´vara alltför tärande på kollektivet. De får ju inga barn som längre fram kommer att bidra med produktivitet. Ingen tänker på att de också arbetar mer sett över livscykeln. Och med tanke på babyboomen har arbetsplatserna inte heller möjlighet att låta barnlösa/fria också vara lediga - de behövs i arbete. (jotack, det är nog många varse om...).

Men jag tror att vinsterna med "mittilivetledigt" hade blivit stora . Folk hade mått bättre, man hade haft en möjlighet att stanna upp och fundera över vilken inriktning ens senare del av livet ska ha (idag är det svårt att byta arbete efter 50 år så man måste finnas på rätt plats när man väl kommer dit). Och man hade återkommit till arbete med förnyad kraft.

Jag tror att man måste börja tänka i nya banor i arbetslivet. Folk orkar inte jobba år efter år i det höga tempot som råder i arbetslivet just nu. Allt ska effektiviseras och man kräver mer och mer på mindre och mindre antal huvuden och tid. Det går inte ihop. I Frankrike har det gått så långt att mängder av människor tar livet av sig på arbetsplatsen. Där har man börjat diskutera att cheferna inte får sända mail till sina medarbetare på kvällarna (!). Man har 35-timmars veckor på pappret men det fungerar inte i samhället eftersom arbetsgivarna inte är villiga att anställa fler för att skapa drägligare arbetsvillkor. Samtidigt är arbetslösheten i Frankrike rekordhög så alla är rädda för att förlora det arbete de har. En dröm för arbetsgivare...

Dessutom tror jag inte att unga människor på väg ut i arbetslivet är lika lätta att övertyga om att de måste jobba för någon annan (läs arbetsgivaren) ska få det bättre. De vill jobba för sig själv. Och när de är nöjda så drar de. De jobbar för att få ihop pengar till sin fritid.

Samtal med min 10-åriga bonus:

"Vad vill du bli när du blir stor?"

"Fotbollsproffs"

"Men om du gör illa ett knä och inte kan bli fotbollsproffs då?"

"Då ska jag bli fotbollstränare och tjäna mycket pengar"

"Det finns inte så många tränarjobb som ger mycket pengar. Har du några andra idéer?"

"Nä"

"Vad är viktigt?"

"Tjäna MYCKET pengar"

"Då måste man kanske studera? Ska du gå i pappas fotspår (läkare)?"

"Näe. Usch. Det är jätteblodigt. (lång utvikning om ett litet sår på handen som blödde jättemycket)"

"Men vad skulle du vilja göra då?"

"Tjäna JÄTTEMYCKET pengar. Kanske sortera kulor?"

Jo, tjena. Man vill ha jättemycket pengar men vill inte göra något för dem. Mer än att sortera kulor. I och för sig en snygg omskrivning för pengar men det var inte medvetet. När jag var 10 år hade jag mer idealistiska tankar - inga monetära. Jag ville bli dirigent, arkitekt och sånt.

Skönt att vara ledig idag :-)

 

mamman

20 juni 2008 10:22

Som vanligt håller jag med dig i mångt och mycket.

Att få mera tid för varandra i familjen är helt klart det som måste prioriteras mera utav i framtiden, men ekonomin styr alltför mycket. Jag älskar tanken på att båda (läs - alla arbetstagare) går ner till 6 timmars arbetsdag för att få mera tid till sig själva eller familjen, MEN bara om de arbetslösa kommer in och får sina 6 timmars arbetsdag utav de 2 som var och en släpper. Blev det svårt att förstå?

Ett arbetspass på 8 timmar är ju inte det samma som 8 timmars total fokus, aktivitet och arbetsinsats. Att få fler timmar till barn, familj, egenvård eller vad man nu väljer är nog också väl investerat både för arbetstagaren och arbetsgivaren.

Att vi, enligt min mening, behöver se om våra arbetstider mm har nog att göra med att tempot i arbetslivet har skruvats upp så otroligt mycket de senaste 15 åren eller kanske ännu längre. Den arbetsplatsen jag började på för 20 år sedan har i dag bara kvar 1/3 av arbetstagarna som då var anställda, men samma jobb skall utföras och jag vill inte säga att mindre jobb finns att göra.

Åt andra sidan när man ser vad allt kostar, framför allt boendet, så behöver man verkligen jobba nästan 150% för att få till det. Fortsätter man att titta på hur bortskämda vi är i dag med antalet Tv-apparater, datorer, köks apparater, bilar, matvanor, klädesvanor och mycket mycket mycket annat, så, ja vad finns det för val än att jobba dygnet runt?

Kunde vi dra ner på våra krav både privat och på arbetsmarknaden kunde vi kanske kompromissa en hel del.

I alla fall så förstår jag er att ni tänker på att dra ner arbetstiden senast då ni blir föräldrar och det är ni väl värda, även om det skulle vara redan nu. MEN det KAN behöver inte bli men kan bli tufft den dagen ni är föräldrar lediga om ni väljer att göra det redan i dag. 80% utav er lön – delas på antal dagar i månaden (30 el 31) och sen får ni ut den dagersättningen ni anmäler er f-lediga på. Vill man då spara dagar och bara ta ut på vardagarna så blir det bara 5 dagar i veckan, hur många procent är det utav eran lön I DAG? Åt andra sidan, vilket annat land i världen tar hand om sina nyblivna föräldrar på detta sätt, vilka har de möjligheter som vi har?

Ofrivilligt/frivilligt barnlös är en stor orättvisa i många hänseenden. Precis som du skriver så får man inte vara ledig, man behövs. Varför har facken bara jobbat för att familjer med barn skall få RÄTTEN till att välja ledigt eller inte? Varför får inte barnlösa välja familjen (mannen, bonusen eller föräldrar) före arbetet utan att straffas? Varför skall barnlösa VILJA göra karriär?

Jag vet inte hur många gånger jag fått smällt i ansiktet att
 Du som inte har barn BÖR kunna jobba både jul och nyår
 Du som inte har barn får inte vara ledig dom veckorna när skolan har lov
 Du som inte har barn kan inte ha hinder för att börja tidigare och inventera
 Du som inte har barn kan jobba flera helger
 Du som inte har barn kan jobba flera kvällar
 Du som inte har barn kan jobba flera timmar, extra


Ett bra och tänkvärt inlägg.

 

Lille skutt

20 juni 2008 18:30

Ja, jag har inte kommit på hur man kan förena familj + tillräckligt kort arbetstid + tillräckligt stor lön för att ha ett tillräckligt stort hus för familjen. Det blir alltid ett "inte lika med" någonstans. ;(

som ekvationen nu ser ut har jag tilräckligt med tid för familjen men för lite pengar och ett för litet hur. Och inte vet jag om pengarna skulle räcka till ett större hus även om jag gick på jobb...

http://www.lilleskutt.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...