Jag är tillbaka i mitt eget jag. Men det krävdes två helger i total stillhet. Först en helg utan Darlingen då han jobbade. Sedan en helg tillsammans med Darlingen.

I lördags en hel dag i pyjamas, bokläsning, OS-tittande och regn från öppen himmel. Den planerade finmiddagen (pilgrimsmusslor med blomkålspuré och fisksoppa) valdes bort till förmån för våfflor. Rondörorsak 1. 

Söndagen inleddes med en repris på lördagen. Tills jag fick tråkigt. Tråkigt är jättebra för det innebär att man är utvilad. Så jag ringde mamma och aviserade att vi tänkte komma och laga fisksoppa till dem. Det var lite snopet eftersom vi avvisades pga spisinstallation hos Lillebror. 

Istället blev det stor utflyktsrunda med små inköp på Söderslätt. Som grand finale hamnade vi på Hedmans Krog i Klagstorp och åt en gourmetsöndagmiddag. Smörstekta kantareller till förrätt och majskyckling till huvudrätt. Jag kunde slickat tallriken så gott det var. Rondörorsak 2. 

Efter middagen drabbades jag av familjelängtan och dirigerade oss till Lillebror där köket byts ut. Och där mina föräldrar befann sig. Vi stannade inte så länge eftersom de var så arbetssamma och vi var mest i vägen. 

Efter rondörorsak 1 och 2 drabbades jag av ruelse och föreslog promenad hemmavid. Det gick sådär. Efter en inledande sväng orsakade solen svetterier. Vi gick hem för att byta kläder och fortskaffningsmedel. Cykling fick det bli. Det gick inte heller så bra eftersom Darlingens bakhjul svajade. Hem igen. Nytt fortskaffningsmedel... bilen. Till golfbanan.

Det är sant. Jag har varit där. Trots min aversion mot golf. Orsaken är ett uppblåst ego. I den gångna veckan vann jag nämligen en puttningstävling i Västervik och lyckades dessutom både slå raka och hårda bollar. Nu älskar jag Darlingen lite extra mycket eftersom han belönade mitt initiativ med att säga att jag har bollkänsla.  

Efter golferiet for vi hem och lagade den förbenade fisksoppan. Det slutade i en smärre vinorgie. Rondörorsak 3. Men det var en härlig avslutning på en härlig helg. Behagligt vinrusiga, levande ljus och lågmält samtal. 

Nu har helgen fått en efterverkan. Just när allt är sådär skönt och lugnt så börjar jag oroa mig för att aldrig få sådana här helger när vi väl fått Battingen. Ja, det var väl för bra för att vara sant....

 

mamman

25 augusti 2008 13:06

Hej och tack.

Jag blir både rörd och stolt av dina ord om mig.

Om du inte har så kika in till mig och läs:-)

Kramisar från mig

http://babyonskan.bloggagratis.se

 

Brummelisa

26 augusti 2008 12:15

jag skulle skriv aoch bifalla som vanligt. och vilket tecken jag fick! Koden som jag skulel skriva in för att få kommenterade bildade ordet: jaru.

Det sammanfattar det hela rätt bra - det är det gamla vanliga, håller med, håller med, håller med! :)

Men om vi ska vara lite seriösa: det är klart som faaan man hinner grubbla över och få ångest över allt möjligt under den här långa väntan. det finns väl förmodligen en anledning till att de flesta inet behöver vänta lika länge som vi. För då skulel de tinte bli några barn. alla skulel bli fast i sina rutiner, bekväma, ha starka identiteter som inte inrymmer föräldraskap osv.

Nä, vi kommer se mycket mindre av liknande middagar, men vi kommer istället ha ett skitigt (huga) och snorigt (dubbel-huga) litet charmigt bustroll! :)

*KRAM*

 

Brummelisa

26 augusti 2008 14:44

Och nu var det någon med fettfingrar som stavade så fniiiit igen...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...