För några dagar sedan funderade jag är av det rätta virket för att kunna överleva på allena soppa i 10 veckor.

Jag har bestämt mig.

Jag är hellre tjock och glad än smal och sur. Av 10 veckors soppkur blir det intet.

Därför kommer jag hädanefter fortleva mina dagar på räsorcykkelen. Bara så kroppen fattar att det är allvar. Det känns betryggande att någon del av min kropp och varelse fattar att det är allvar. 

Jag har kollat på Jennifer Fox dokumentär "En fri kvinnas bekännelser". I sista avsnittet gjorde hon och pojkvännen ett IVF-försök. Utan vidare krusiduller ramlade jag tillbaka i mitt eget livs historia och våra IVF-försök. Om hoppet, anspänningen och allehanda känslor. Hur det kändes att misslyckas. Hur orättvist det kändes. Jag är så innerligt glad över att ha lagt det bakom oss.

Jag blev emellertid ganska nyfiken på Jennifer Fox av en annan anledning. Hennes och pojkvännens reservplan var nämligen att adoptera. Så jag var tvungen att googla loss lite.

www.flyingconfessions.com

Det har vare sig blivit biologiska eller adopterade barn. Det sista övervägs fortfarande men det verkar som om Jennifer allt mer börjar ifrågasätta vilken inverkan det skulle få på deras liv och karriärer.

Undrar hur många det är som överväger adoption men aldrig går vidare.

Jag cyklar till jobbet numera. Jodå. Varje dag. 20 min x 2. Gånger två beror på att jag måste hem också. Annars hade det förmodligen inte blivit mer än gånger en. 

Jag har en fallenhet för att cykla över min förmåga. Det resulterar i kroppsliga utsöndringar. Det gillar inte jag. Tycker att jag luktar unken cyklist hela dagen. Det har resulterat i att jag klär av mig mer och mer när jag kliver upp på cykeln. Snart är det bara skammen som hindrar mig från att cykla naken. En kollega till mig klär PÅ sig när hon cyklar - fleece och vindtätt ställ. Sånt begriper inte jag. Jag tror att det beror på att hon är JÄTTEsmal och saknar underhudsfett och därmed är mindre tålig. Jag har massor underhudsfett. Fett befrämjar svett. Tror jag.  

Nu har jag funderat på om jag borde ha cykelhjälm. Det sägs att en spräckt skalle är svår att laga. Jag ska fundera lite till. Så länge jag har en hjärna att tänka med.