Så har jag då pratat med Berit på BFA. Och fått lite mer att tänka på:

Man är petiga med ekonomin in Taiwan vilket kräver extraintyg från socialsekreterare, intyg från revisor och utdrag från bank. Men man ska undvika att ange siffror i sin utredning eftersom det kan ge upphov till frågor.

Om vi varit gifta i 2 år hade vi idag kunnat skicka våra handlingar om ca en månad. Det känns konstigt att vara så nära men ändå så långt borta. Vis av erfarenhet så vet jag hur mycket som kan hända på kort tid i adoptionsvärlden. Man har inte riktigt koll på köläget eftersom det kösystemet i Taiwan nyligen ändrats. Man har numera 3 köer - en kö för 0-2 år, en kö för 2-5 år och en kö för äldre barn och SN.

De som har haft syskonmedgivande har fått syskon. Tror hon sa något om 4 av 10.

BMI 30 krävs. Oj då.

För att underlätta för äldre barn att knyta an till oss och vi till dem anordnas Skype konferenser där man får titta på varandra och prata med varandra. Snacka om att det måste kännas som en konstig historia...

Åh vad det känns skönt att kunna GÖRA något. Fast det förutsätter förstås att Familjerätten hör av sig snart. Ja just det... steg 1 är ju välsignelsen. Det blir nog en stillsam historia. Darlingen tyckte att vi kunde göra det på egen hand, dvs prästen, jag och Darlingen. Ingen mer.

Jag funderar en del på om man måste vara finklädd inför Gud. Jag frågade Darlingen om man kunde gifta sig i jeans och Odd Molly tunika. Han visste inte.