I min högra tinning bor en liten rälig jäkel. Vid de mest olämpliga tillfällen börjar han hamra och leva om. Men jag har något som rår på honom - ett litet rosa piller. Men pillrena är hemskans dyra om man inte kommer upp i högkostnadsskydd. Typ 50 riksdaler kostar det att gå en omgång med jäkeln.

Så hände det sig en dag att jag hittade en ny grej att anlägga moteld med. Dyr som attan den också - 200 kr. Jag tog noga reda på att det inte skulle köra ihop sig i hjärtat eller nåt om jag tvingades dosera upp från den nya grejjen till det mer vedertagna. Nädå... det skulle gå bra.

När jag kom hem packade jag upp mitt nya vapen. Två små ynka mojänger. Och när jag läste på doseringen skulle man ta en dos vid behov. Paketet innehåll två doser. Jag blev perplex - jag hade trott det var något i stil med Nezeril. Nässpray som nässpray tänkte denna dumma kvinna och ursäktade det höga priset innan hon betalade (det är alltid lättare att skriva om sig själv i 3:e person när det är lite pinsamma saker som dryftas...) 

Darlingen skrattade gott åt mitt försök att spara pengar. Zomig - som moteldsgrejjen heter - kostar sålunda 100 kr per styck jämfört med min gamla migränmedicin som kostar 50 kr per styck OCH faller under högkostnadsskyddet. Dessutom är det säkert inte lika verkningsfullt.

Vad har hänt nu då? Jo, det nya medicinen ligger och gonar sig i sin förpackning. Jag näns inte ta av den eftersom den är så dyr. Jag använder mina gamla hederliga piller vid behov.

Fick precis ett sms av Darlingen. Han har lurat mig. Han hade inte alls träffat Ronaldhino:n utan bara frekventerat ett ställe som Ronaldhino brukade festa på.

Vilka losers vi är.

Två skrytpellar med tomt skryt.

Nu slipper jag jaga rätt på Zlatan. Det är ju alltid något.

Eh... alltså... det kan inte varit pappan i Teliareklamen jag åkte buss med. Jag har nämligen googlat honom. Pappan bor inte i närheten av att ta samma buss som jag. Han bor nämligen i Enköping. Dessutom har jag kunnat konstatera att han ser snällare ut än den bussåkande look alike:en

Vad lär man sig av detta?

Man ska inte heller skryta om något som inte är faktakollat och man ska inte skryta om det finns risk för att bli övertrumfad. 

Jag kommer INTE erkänna detta för Darlingen. Det vore dubbelförnedring att göra det. Fel snubbe och övertrumfad.

Men jag har en plan. Jag ska promenera bortåt Zlatans hus. Vem vet - han kanske hemma och putsar fönsterna inför julen. Jag tar med min sms-maskin för säkerhets skull....

Jag är ensam hemma i helgen. Darlingen är i Barcelona på  konferens. Jag är purken eftersom Barcelona är vår kärleksstad - där tillbringade vi vår första semester tillsammans. Han borde faktiskt inte få vara där utan mig. Finns det ingen lag mot sådant?

Igår snöade det i staden där jag bor. Det blev ganska vackert. Jag for in till stan för att träffa några väninnor och käka middag. Då märker man hur dåligt skåningar är rustade för vinterväglag. Bussarna kom inte. Och kom inte. Sedan kom tre på en gång.

Gamla singelgänget hinner inte träffas så ofta nu för tiden. Denna gången hade vi - trots 1 månads framförhållning - lyckats få ihop 4 av 6. Hyfsad utdelning. Möllevångskan ska till Thailand om några dagar men dessförinnan ska hon spana in en lägenhet i Västra Hamnen. Hon hade haft herrbesök för Gävle-hållet en helg och det måste ha varit en traumatisk helg för den stackars mannen. Han fick vatten till maten varje kväll, han fick umgås med stora rottisar trots hundrädsla, han fick sova ensam och på kvällarna gick Möllevångskan och la sig tiiiiiidigt. Och lämnade honom framför TV:n. Jag fattar inte hur han stod ut - jag hade tagit mitt pick och pack och dragit fort som tusan när jag såg vart vindarna blåste. Fransyskan blev eld och lågor när hon hörde att man kan adoptera från Madagaskar och att vistelsetiden är 3-4 månader. Jag har nämligen frågat henne om hon skulle kunna tänka sig att bo i vårt hus om vi är borta länge i samband med adoptionen. Nu är vi inte ens i närheten av att ha bestämt oss för Madagaskar. Man kan skicka dit som piloter men det är ett stort risktagande eftersom vår tid - som bekant - håller på att rinna ut.

När jag kom hem skulle jag skryta över sms till Darlingen om att jag åkt buss med pappan i Telia-reklamen. Det kom tillbaka ett sms där det stod att han festade med Ronaldhino.

Typ 0-1 till bortalaget.