Bilbesiktningen 2009 är nu avklarad utan anmärkning. Hittade ett besiktningsprotokoll från 2007 där mätarställningen framgick. Jag har kört mindre än 500 mil på 2 år. Det är rena rama lyxen att behålla bilen... Tur att det inte kostar så mycket att ha.

Idag besökte jag min gamla arbetsplats för att undervisa dem. En liten försmak på hur mina arbetsdagar fram till slutet av juni kommer gestalta sig. Det är dränerande att ge, ge och ge lite till en hel dag. Jag var ganska speedad när jag kom hem och hade svårt för att varva ner.

Det står helt still med fotoboken. Vi saknar foton. Och ingen av oss har orkat ta itu med att fotografera. Imorgon kommer Bonusen och då ska kameran fram igen. Nu måste vi bruka allvar.

Vi har inte hört ett knyst från Familjerättssekreteraren - jag har drabbats av ruelse eftersom vi gjorde några förändringar i texten. Hon kanske inte gillade det.

Jag har fått någon kallelse till intervju. Ikväll sa jag till Darlingen "De kanske ändrade sig när de hörde om våra adoptionsplaner". Självförtroendet är inte på topp idag - varken när det gäller adoptionen eller ev. nytt jobb.

Min lilltå börjar repa sig men den är blå. Jag visar den jämt och ständigt för Darlingen för att han ska tycka synd om mig men han blir varken imponerad eller speciellt omhändertagande. Det är minsann ingen fördel att ha en doktor "in house". Inget imponerar och han har alltid sett värre saker.

Min mage gör lite ont efter 70 inspirerade sit ups framför TV:n igår. Vet inte vad som flög i mig men tidigare på kvällen hade ett Twix flugit in genom munnen... det kanske var den som preparerad med något. Typ en dos dåligt samvete.

De sista kvällarna har jag drömt mardrömmar om att jag kommer till Taiwan och ser ut som en jätte. De små och nätta människorna i Taiwan - som väger som Tingeling eller nåt - säger att jag måste kontrollvägas för att bevisa att jag inte har BMI över 30. En himla massa människor ställer sig omkring mig och tvingar upp mig på en våg. Och räknar ut att mitt BMI är 30,2. Barnhemsmatronan (som inte alls är en matrona utan en jättesmal men jättebister taiwaneiska) marscherar fram till Darlingen och rycker vårt barn ifrån honom. "Fru för tjock", säger hon arg. Och så blir vår lilla barn inte alls vårt lilla barn.

Ska fila fötterna imorgon. Alltid bidrar det något gram nedåt.