Vi har gjort av med förfäransmycket pengar på trädgårdslivet denna helgen. Om det inte vore för extrem beslutsångest i valet av klematis hade det blivit ännu värre. Darlingen och Bonusen har kravlat omkring i jordcirkel som snart ska få en gräsmatta som mössa. Vi är lite oense om hur bra jorden måste vara - Darlingen tycker att den befintliga jorden är ok medan jag nojjar för att den inte är tillräckligt näringsrik för en bäbisgräsmatta. Jag har planterat om alla uteväxterna - en afrikansk lilja fick en tämligen omild behandling och jag tror att den kommer att protestera genom att inte blomma. Afrikanska liljor trivs bäst när det är trångt om fötterna men nu var det bara rötter kvar så det var dags att göra något. Borde ha gjort det i höstas men men....

Utflykten igår var vilsam och trivsam. Sakta mak genom en skog som sett sina bästa dagar. Almsjukan är inte att leka med men vitsipporna blommade villigt och vi fikade vid en liten å. Farmor tillbringade resten av dagen och kvällen hos oss. Jag lyckades till och med trolla fram en påskmiddag på kvällen trots att jag var ganska trött och bedagad. Farmor känner sig ganska ensam sedan hennes andra barnbarn flyttat utanför stan och träfftillfällena inskränkts till ett minimum. Hennes dotter har träffat en ny man och ersatt Mormor med nya personer, nya bonussyskon, nya släktingar, massor av lekkamrater, hus som renoveras och en fulltecknad almanacka. Tror att hon fått träffa barnbarnet 2 gånger sedan slutet av januari. Tacka tusan för att det blir tomt. Jag vet inte hur jag ska hantera hennes ensamhet. Jag känner med henne men samtidigt kan vi inte ersätta den dagliga kontakt hon haft med det utflyttade barnbarnet. Förut hade hon nästan inte tid med oss för att det andra barnbarnet krävde så mycket tid eftersom hennes mamma var ensamstående men nu är läget helt annorlunda. Vi försöker göra vad vi kan men vi jobbar mer än de flesta och träffar Bonusen mindre än andra som har barn. Igår pratade Darlingen om att sluta spela golf för att han aldrig hinner med. Han var ganska låg. Han har det tufft med en jobbhelg varje månad och en helg då han ligger som en rem över landsvägarna för att hämta och lämna Bonusen. De två återstående helgerna behöver vi ladda batterier, vara sociala, skapa trädgården, fixa adoptionspapper och vila upp oss. Vi pratar mycket om hur vi ska agera när vi fått barn. Vi är fullt medvetena om att vi inte kan köra på med samma jobbtempo som vi gör idag. Darlingen har fått ytterligare ett nytt uppdrag som innebär resor och möten. Han skulle behöva skära ner på arbetstakten men just nu behöver vi pengarna så vi pratar mycket om "sen". Vi hoppas kunna gå ner i tid båda när vi fått gemensamt barn. Darlingen måste göra det om han ska fortsätta ta på sig så mycket sidouppdrag. Man kan inte bara fylla utan att ta bort något.

Nu är Darlingen och Bonusen iväg för att köpa nya fotbollsskor för gräsmattespel. Det är match imorgon och Bonusens mamma ringde för en stund sedan och meddelade att det måste köpas nytt för han vuxit ur det gamla. Det var tur att vi inte planerat en massa annat för då vet jag inte hur vi skulle hunnit med. Detta är den enda dagen vi haft denna veckan där vi inte jobbar, har gäster eller är bortbjudna. Bonusens kompis ringde precis och ville leka men vi sa nej - det är hans sista dag hos oss och vi vill tillbringa den tillsammans.

Det är ganska skönt idag. Inga måsten och inga krav. Bara vanligt stilla hemmaliv och kontemplation. Jag njuter.