Igår fick jag nya kompisar. Amelie och Linus (eller Minus som jag tyckte mig höra först). De går i ettan och har haft en fröken som heter som jag. De saknar henne jättemycket. Och en kompis till Linus mamma har haft inbrott i sin bil. Tjuven tog bilstereon. "Och vet du" - sa Linus med allvarstyngd blick - "vi har precis sett tjuven! Han gick på gatan utanför och hade en stereo i handen och rotade i komposter".

En kompostrotande tjuv. Det måste vara en desperat stackare.

Hur konstigt det än låter tycker jag att det är väldigt skönt att ha semester på egen hand. Det är självklart härligt med semester med Darlingen också men att vara helt solo är mer välgörande för sinnet. Jag njuter av att vara själv. Njuter av tystnaden. Av att kunna hänga i hängmattan utan att behöva lämna den ifrån mig. Äta när jag vill och vad jag vill. Att komma och gå som jag vill och känner för.

Jag tror att Darlingen visste att jag behövde ensamhet. Han har pushat mig att ta ut två veckor på egen hand. Hade han inte drivit på hade jag förmodligen bara tagit ut en.

Ibland tänker jag på hur långa semestrarna var när man var singel. Så mycket tid som man hellre ville spendera i sällskap med någon. Jag led aldrig av mitt singelskap men jag uppskattade det inte fullt ut heller. Jag har aldrig haft problem med att vara ensam och oförnöjsam. Däremot blev singellivet lite väl påtagligt under semestern. Nu är förutsättningarna förändrade, ensamtiden har blivit en bristvara. Tänk så föränderligt livet är. Och ännu mer föränderligt kommer det att bli...