Jag och min svägerska fyller år på samma dag. Vi är födda samma år. Jag avskyr det.

Jag vet att jag är senfärdig med att bestämma mig om hur jag vill fira min födelsedag. I början av veckan bestämde jag mig för att bjuda hem mina föräldrar och min svärmor. Så jag ringde svägerskan för att stämma av att det var ok. Det var helt onödigt. Hon hade nämligen bestämt sig utan att stämma av med mig. Hon hade lagt rabarber på mina föräldrar och bjudit hem dem. Jag var helt enkelt för sent ute. Visst, jag hade inte tänkt bjuda henne men hon har ju egna föräldrar. Varför måste hon ockupera mina? Det är helt absurt. Det är som om jag och Darlingens syster fyllde år samma dag och jag bjöd hem min svärmor utan att vare sig bjuda Syster eller fråga om det var ok.

Nu är jag sur, irriterad och ledsen över att jag - återigen - får stå tillbaka. Av tradition har det alltid varit så. Svägerskan firar sin födelsedag hemma hos sig och jag får hänga på. Men denna gången är jag inte bjuden.

Jag vet att mamma och pappa vill behandla min svägerska som en dotter som men nu känner JAG mig övergiven och offer för rättvisementaliteten. Jag vill inte utsätta dem för en lojalitetskonflikt men jag är ledsen, irriterad och besviken på min svägerska som inte ens kan lyfta luren och stämma av med mig om hur jag tänkt fira min födelsedag. Mamma och pappa ville ta några syskonbarn (som de "passar" eftersom svägerskan och min storebror jobbar) för att fira mig på dagen. Men Darlingen jobbar så jag ville inte det. Dessutom var jag nog lite sur över att komma i andra hand så det blev inget.

I morse kom nästa besvikelse. Darlingen pussade hej då, tog ett steg för att gå men kom antagligen på att jag fyllde år så han vände tillbaka för att gratulera. Det var försent. Jag märkte hans glömska även om han rättade till den hastigt. När jag masade mig ur sängen hoppades jag på att finna åtminstone några blommor från trädgården och en lapp på bordet. Men det fanns ingenting. Jag VET att jag fick min födelsedagspresent för några dagar sedan men någon jävla ordning får det väl ändå vara?

Som om min övergivsenhet inte var nog har jag dessutom retat upp mig på att Darlingen inte brukar se till att Bonusen kommer ihåg min födelsedag. Med lite hjälp brukar Bonusen komma ihåg sin pappa, mamma och Bonuspappa. Men jag kan inte begära att Bonusens mamma ska påminna om min födelsedag när det finns en Darling som är pappa...

Usch. Jag brukar inte bli blödig om min födelsedag. Men i år har allt blivit fel. Jag är förundrad över hur rättvisa kan slå så fel. I sak är det en fin tanke att mina föräldrar behandlar mig och svägerskan lika. Problemet är att rättvisan blir en orättvisa mot mig. Nu blir det jag som inte alls blir firad.

Jag vill dra en filt över huvudet och vakna en annan dag. Fast inte imorgon. Jag har nämligen sagt ja till att gå på nåt slags spelmansstämma med mina föräldrar. Jag var tveksam från början men nu har det blommat ut i något slags trotsighet som beror på att jag känner mig orättvist behandlad och bortglömd.

Blä.

 

mamman

26 juni 2009 12:54

Först och främst ett jätte grattis och en nät kram från mig.

Egentligen tycker jag inte det är konstigt att du känner som du känner. Ni har kämpat först med akten att få i väg den och jag vet vilket fruktansvärt jobb det är både rent praktiskt men också fysiskt, det tar på krafterna, dessutom har du jobbat väldigt mycket. Hade jag varit du, hade jag inte karat av att se längre än till nästa sak som kunnat bockas av från göra listan, nästa jobbvecka, nästa dokument, nästa…. Jag hade helt omöjligt klarat av att blicka framåt och planera något i min semester eller längre fram.

Åt andra sidan är det först till kvarn som får mala. Hur mycket kan man begära av sin svägerska? Hur mycket skall hon stå tillbaka för andra familjemedlemmar? Osv. Men visst en viss vartannat år kanske skulle vara en bättre kompromiss. Eller någon form av kommunikation. Det som är synd är att du inte är bjuden, det borde ju bli din brors fru. Fredag och allt.

Vad det gäller din Darling, nja han hade jag nog gett en omgång när han kommer hem. Att bonusen inte lyckas tycker jag du skall försöka ta med en klackspark, han är elva (tror jag) år och fixar inte sådant. Det är viktigare att Darlingen kommer ihåg dig.

Det skulle ju också kunna vara så att det kommer något väldigt speciellt i helgen….dröm och du får se….

Kram och ha en mysig födelsedag/semesterdag. Du har ju fint väder eller?????

http://www.babyonskan.wordpress.com

 

En som följer din blogg

26 juni 2009 21:33

Ett stort grattis på födelsedagen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...