Alla inlägg under juli 2009

Av Pipe Line - 18 juli 2009 10:49

Igår var vi hos Vikingafamiljen. Det var mycket trevligt. Vi grillade, barnen badade i poolen, lekte med den nya familjemedlemmen Jaques (en jack russell) och vi njöt av att kunna sitta ute hela kvällen. Inte en mygga i sikte.


När vi cyklade hem mötte vi "Skummisen". På en gata i våra kvarter. Tyvärr hann jag inte hejda mig utan sa "Där är han ju!" så att Bonusen hörde det. Självklart blev han skärrad. Vi fick prata en stund om skummisen och varför tjuvar inte väljer larmade hus. Jag dammade till och med av gammal skåpmat som att jag har blått bälte i jiujitsu och att Darlingen tränat jättemycket styrketräning förr i tiden. Till sist övervann sömnen rädslan och han slocknade. 


Av egen erfarenhet vet jag hur länge sådana här minnen dröjer sig kvar. När jag var i Bonusens ålder övernattade jag och mina föräldrar hos några vänner. Dagen efter fann vi spår av en fönstertittare i rabatten. Jag minns fortfarande hur obehagligt det var med spåren efter stegen i jorden. En okänd person hade tittat på oss när vi sov. Och vi hade inte märkt ett dugg! En skrämmande tanke. Jag kände mig fruktansvärt otrygg och varenda gång vi besökte våra vänner därefter var jag rädd och på min vakt. Och då hade jag ändå inget ansikte på mina mardrömmar. Det har Bonusen..


Jag vill givetvis att Bonusen ska känna sig trygg hos oss. Tyvärr har de senaste händelserna gjort att tryggheten naggats i kanten. Det finns en läskig värld alldeles utanför dörren. Det kommer ta en del tid innan vi känner oss trygga. Och så länge vi stöter på "Skummisen" på dagar och nätter så kommer vi ständigt påminnas. VI vet inte om han är skyldig till inbrotten men hela hans uppenbarelse sätter igång alla varningsklocker. Vi VET att han varit på väg in i vår trädgård en kväll. Och vi VET att han kollat in i hus på vår gata - i fullt dagsljus när människor rör sig i gatan och är hemma. Han verkar helt orädd. Vi försöker lugna ner situationen men det är uppförsbacken eftersom vi gång på gång ser "Skummisen". Det är fruktansvärt obehagligt. Jag känner mig ganska maktlös faktiskt. 

Jag retar mig på att "Skummisen" invaderar våra liv och får oss att känna oss otrygga. Jag är inte direkt rädd men jag vill ha bort den där typen från våra kvarter. Vad gör man? Ringer polisen när man ser honom nästa gång? Även om han inte gör något skumt? Spionerar på honom? Jag vet att jag inte borde döma på förhand men det är lite svårt att låta bli med tanke på det som hänt den sista veckan...


Idag är vi trötta och matta. Bonusen har precis släpat sig ur sängen. Han ska leka med Hjortpojken. Det regnar. Det är skönt. Vi ska åka och titta på sten. Jodå.

Av Pipe Line - 17 juli 2009 17:35

Jag upptäckte precis att Darlingen börjat raka former runt munnen. Han ska odla skepparkrans. Jag tror att jag tycker att det är lite snyggt. Sexigt på nåt sätt. Men jag får nog återkomma om rapport framgent.

Av Pipe Line - 17 juli 2009 14:47

Vi åkte till stranden idag också. Åt frukost där. Läste dagens tidning. Solade. Den stora överraskningen stod jag själv för. Jag badade nämligen. Något orutinerad missbedömde jag en våg jag ville vältra mig i och fick en kallsup.


Solen gick i moln redan vid ettiden så det blev en kort sejour. Men givande sett ur ett badperspektiv.




Av Pipe Line - 16 juli 2009 14:43

... var en pojkspermie. I förmiddags berättade Bonusen att han varit den snabbaste spermien till ägget. Och att han fortfarande är snabbast. Men inte starkast. Igår vann Hjortbarnen, till Bonusens stora förtret, i både armhävningar och 90-graders sittning.   


Nu när Bonusen fått veta att det blir en lillebror kröp det fram att det var precis som han önskade sig. Han var rädd att han skulle få två systrar. Nu vet han säkert att han får minst en lillebror som kan ärva hans grejor och "som tycker om att göra samma saker som jag".


Eftersom Bonusen har önskat sig en av varje sort så faller det på vår lott att ordna en lillasyster. Vi får väl se hur det går med den saken.

  


Av Pipe Line - 16 juli 2009 10:15

Igår var jag på stranden. Med följe. Det var verkligen inte meningen. Jag överlevde dessutom. Vi for iväg i arla morgonstund för att äta frukost bland sanddynerna i Ljunghusen. Det var igenmulet och vattnet såg inte så lockande ut. Men plötsligt föstes molnen ut till havs och vi fick några väldigt fina soltimmar. Barnen lekte, vi läste tidningen, löste korsord, åt, drack, badade (inte jag), solade lite till. Strax innan tre for vi hemåt. Ganska slagna och soltrötta.


Åt lite körsbärskräm som mellanmål. Och gick sedan på musjakt. Vi hittade den ganska omgående. Död. På uteplatsen. Söt. Jag fick våldsam ångest för att vi dödat den med råttgift - musfällan är nämligen orörd. Alltså måste den lille filuren blivit avdankadagad av gift.


Efter dusch, uppackning av solattiraljer, inköp av senaste favvolåten med Milow, synkning av ipoder och slösurfning återvände vi till Hjortfamiljen för middag. Vi provade ginen vi gav till Hjortmannen - makalöst god! Tur vi köpte en egen också. Myggen har börjat komma men det går fortfarande att sitta ute en hel kväll. Bonusen var trött eftersom Hjortpojken tydligen förföljt honom på luftmadrassen i natt. Kattkräk på TV:n var en god förevändning för att Hjortpojken skulle få sova på luftmadrassen tillsammans med Bonusen. Det vara bara ett problem - Hjortpojken låg kloss intill eller med ena benet ovanpå Bonusen hela natten så han hade inte sovit så bra :-).


Inga inbrottstjuvar har siktats. Bonusen har fått Darlingens gamla ipod. Nu hoppas vi slippa lyssna på musik från hans mobil.


Idag blir vi hemma eftersom Persiennexperten ska komma hit och montera rullgardiner. Darlingen målar plank och jag är mest trött. Stentrött. Bonusen har dragit sig tillbaka till sitt rum. Han väntar på nyheter om från sin mamma. I förrgår fick han reda på att barnet är friskt. Idag ska han få reda på om han får en lillebror eller lillasyster. Jag tycker också det är lite spännande....

Av Pipe Line - 14 juli 2009 15:36

Grannen med de tre flickorna spelade dataspel i natt. Plötsligt fick han se en snubbe klättra över grannens staket. Polis tillkallades. Sedan ringde han till Blåa husets härskarinna. Hon fick ett dramatiskt uppvaknande. En tjuvs ficklampa i ögonen, en torso på väg in till henne genom ett öppet fönster, ett järnstrykjärn som far i golvet och en telefon som ringer. Tjuven fick bråttom därifrån och polisen anlände - två bilar och en civil bil med hund. Området söktes av och i samband med det var man även inne i vår trädgård - med hunden - och sökte. Vi sov jättegott. Har inte hört ett dugg. Trots öppna fönster.


Antagligen är det den där snubben som jag berättade om för ett tag sedan. Han som såg skum ut och som höll på att gå in i vår trädgård när vi kollade på Morden i Midsummer. Jag såg honom i förrgår också. Strykandes utanför fönstret. Tydligen hade han gått till nästa hus - det som hade inbrott - och ställt sig och glott in på Blåa Husets manliga befolkning som lagade mat. Han hade slängt sleven och rusat runt huset för att se vad det var för en filur. Men då var fönstertittaren borta. Nu är alla nog rimligen övertygade om att snubben är densamma som fönstertittaren.


Bonusen fick vatten på sin mörkräddkvarn och sa ungefär "Där ser ni, det är rätt att jag är rädd". Vi fick prata om larm en lång stund. Jag tror inte det hjälper. Fullt förståeligt - är man 11 år är inbrott i grannhuset superläskigt. Vi får nog räkna med att han kommer att tvärvägra att gå och lägga sig utan oss. Fast det är ingen skillnad mot vanliga kvällar. Han är nästan omöjlig att få i säng. Han surar, är långsam, skyller på mörkrädsla och att det inte är roligt att gå och lägga sig. Det är faktiskt ganska tjatigt... I synnerhet som jag vet att han kompenserar genom att sova länge på morgonen. Jag hade nog hellre sett att Darlingen och jag får en egen stund på kvällen än att han hänger med oss ända fram till midnatt och vi själva går och lägger oss.



Av Pipe Line - 13 juli 2009 21:10

Idag styrdes kosan mot mina barndoms sommarviste Dalen. Hela familjen utom Rosenmamman deltog i utfärden. Bonusen - som varit med en gång förut - visste vad det handlade om och uppvisade entusiasm. Darlingen var mindre engagerad. Han är ingen naturmänniska och förstår inte varför man ska kryssa fram mellan komockor i jakten på årets mest fantastiska vildkörsbärsträd. Vädret var perfekt - sol från klarblå himmel. Inte endast lilla regnmoln så långt ögat nådde.


För att undvika fästingbett svaldes en ansenlig mängd vitlökskapslar innan avfärd. Stor som liten fick svälja 3 kapslar. Det var dumt. Bonusen borde fått en lägre dos... Det blev vi varse när vi satt i bilen och det med jämna mellanrum kom fruktansvärda vitlöksångor som - enligt Bonusmorfar - kunde få bladen att vissna på träden. 


Efter att picknicken var aväten placerades Darlingen i Svensa Dal med en bok. Intill sig hade han minste Anderslövaren som sov. Vi andra travade iväg i en stor skock. Till min stora förtjusning fick jag ganska omgående se en groda. Sedan blev vi jagade över en gärdsgård av en flock nyfikna ungdjur. Det var nog mer show än rädsla även om mamma på äldre uppvisar tydlig koskräck. Trots att hon är född och uppvuxen på landet bland djur och fä står hon gärna bakom en sten och hojtar varningar, främst till barnen. På andra sidan gärsgården fann vi bästa vildkörsbärsområdet vi någonsin stött på! Både svart och röda bär. Så söta och saftiga att man nästan blev trollbunden. Vi åt så vi storknade och plockade hinkarna fulla. Som grädde på moset hittade Lille Anderslövaren några övergivna pulkor och de stora barnen tävlade i hur många körsbärskärnor de kunde ha i munnen samtidigt. Jag tror rekordet låg på drygt 20. På vägen tillbaka tog min farbror med sig hela ungskocken och Farmor för att visa dem var grävlingen med ungar bor.


Resten av eftermiddag gick i lagom lunk. Darlingen hade haft en överjordiskt skön stund med sin bok - tystnaden är total i Svensa Dal. Bonusen, minsta Rosenflickan och store Anderslövaren ägnade sig som vanligt åt att "förstoppa" bäcken. Som vanligt utan större framgång. Stora Rosenflickorna gav sig i kast att tämja ungdjuren. När vi - efter en timmes bortavaro - hittade dem stod de omgiven av ungdjur med lyckliga leenden i ansiktet. De förkunnande stolt att de inte längre var rädda för kor. Sedan styrkte vi oss med lite melon, kastade äpplekart med äppleslungor, tävlade i dart och småpratade medan solen sken, fåglarna kvittrade och ungarna stojade var och en efter sin förmåga.


På väg mot bilen sprang alla ungarna upp på kullarna. Som traditionen bjuder rullade ungarna - stora som små - ner för kullarna. När rullningarna var på avslutade började plötsligt store Anderslövaren springa ner för en kulle. Hans ben gick som små pistonger tills de inte längre hann med i farten. Han gjorde en enorm vurpa på ett ställe där vi vet finns en del stenar. Han gjorde två rejäla volter och såg ut att landa på nacken. Det var en fruktansvärd syn. Ultrarapid. Hans pappa var på språng redan innan store anderslövaren slutat volta. Han hann lägga ner minstingen mellan två komockor, hojta åt oss att ta upp honom och var framme hos Store Anderslövaren innan vi hann blinka. Alla höll andan. Alla ungarna hann ikapp. Tystnaden var total. Sedan reste sig hela högen och store Anderslöven borstade av sig, gned sig lite om nacken och gick iväg. Inte en enda tår fälldes.


Och vi fick inte en endast lilla fästing. Det var värt varenda vitlöksånga i bilen....

Av Pipe Line - 12 juli 2009 20:13

Det gick lite trögt i morse. Darlingen vaknade med kramp i benet kl 6.30 Då vaknade jag också och såg fel på min mobil. Jag tyckte att kl var 8.30 Alltså dags att stiga upp. Helt fel.


Det fortsatte i tröghetens tecken. Vi surfade lite. Läste tidningen. Gjorde IQ-test. Lekte en minneslek. Bestämde oss för att titta på cykel till Darlingen. Hittade ingen cykel. Åkte för att äta äkta italiensk pizza bakad på Napolimjöl. Det var stängt. Åt lunch på Strand i Västra Hamnen. Promenerade runt hela Västra Hamnen och räknade blankpolerade stenar. Åt ekologisk siciliansk glass. Köpte grillad kyckling. Mötte mus. Mötte jordgetingar med blad. Packade picknick. Gick för att lyssna på skrönor och berättelser vid Ortens lilla museum. Vi kom inte in. Promenerade till handikappbadet. Åt picknick. Blev kalla. Vimsade in i nakenbadet. Träffade schäfern Ines som hoppade i plurret om man kastade stenar. Funderade på var det där hemliga rummet på piren kan tänkas vara. Vandrade hemåt. Smög på musen. Tröttnade på att inget hände. Luktade illa. Byggde råttgiftbo.



Skapa flashcards