Så kom jag äntligen iväg på min massage. Det gjorde ont. Men massören sa att mina muskler var medgörliga. Jag kände mig nästan lite mallig. Stryk nästan. Jag kände mig mallig.

Sedan skulle jag resa mig och då blev det konstigt yrsligt. Fick stanna i väntrummet och dricka lite vatten. Sedan yrslade jag iväg ner för trapporna och hamnade av misstag i källaren.

På vägen hem smet jag in i en klädaffär. Och kom ut flera pengar mindre. Köpte en ny Odd Mollyblus. Grå. Jag måste börja köpa underdelar. Men den delen av mig är inte så kompatibel med storlekar.

När jag ändå var spendersam for vi iväg för att premiärköpa kläder till Knodden. Till vår favoritaffär. Den var stängd ända tills torsdag för uppackning av höstkläder. Då ska höstkläderna vara uppackade och vi ska shoppa loss. Både jag och Darlingen är förväntansfulla och har planerat in ett nytt besök på fredag.

Idag kl 14.53 fick vi ett oväntat mail. En filmsnutt med 23 värdefulla sekunder av Knodden.

Vi har tittat på filmen säkert 20 gånger och kommer titta på den hundratals gånger till. Vi registrerar varenda lilla detalj. Hans tjocka hår. De två virvlarna i bakhuvudet. En liten rynka i panna. En liten, liten skugga av leende. Nyfikna ögon. De små fingrarna som frenetiskt fingrar på kepsen hela filmen igenom. Vi noterar att han kastar det lilla randiga mjukisdjuret med vänster hand. Och blir stolta över hans finmotorik.

Vi är bortkollrade av varenda steg han tar.

Av hela hans uppenbarelse. 

Han är så fin.

Så fullkomlig.

Nä. Det går faktiskt inget vidare. Jag tänker bara på Knodden och Taiwan. Tankarna far som popcorn i huvudet.

Jag googlar som en tok - svininfluensa, jordbävningar och tyfoner men också oerhört vacker och dramatisk natur. Tittar på bilder. Läser bloggar. Kollar på hotell. Printar mängder av färgfoton på lille Knodden. Funderar ytterst kortfattat på obehagligheter som vaccinationer. Räknar dagar och månader. Droppar information till kollegor som råkar gå förbi. En del vet att vi ska adoptera. Andra inte. Vill handla kläder. Men inte utan Darlingen. Funderar på den där nya bloggen jag borde starta. Måste börja träna så jag kan hinna ikapp Knodden när han sätter fart. Mängder av papper som ska fixas. Bilbarnstol? Kan Knodden verkligen sova i den sängen vi köpt när han är van vid en spjälsäng? Ringer Darlingen. Hoppas tyfon och jordbävningssäsongen är över. Tänk om något går i stöpet och vi inte får adoptera Knodden? Himmel vad många Starbucks det finns i Taiwan!

Jag har fått ont i huvudet av anspänningen. Jag sover ganska dåligt. Det är full rulle med allt runt Bonusen. Oroar mig för att han inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet. Tänker på att jag borde informera min omgivning lite mer strukturerat. Men känner något slags motstånd. Orkar nog inte riktigt med mer uppmärksamhet just nu. Jag hinner inte tänker själv. Jag hinner inte reflektera. Hinner knappt prata med Darlingen. Oroar mig för hur jag ska orka med hösten. Vill definitivt inte befinna mig på resande fot hela tiden.

Ska strax åka hem för att bli masserad. För första gången. Det ska bli spännande. Kanske även en smula skönt. Men främst behöver jag 30 minuter i total stillhet. Hoppas det inte är en snackig massör.  

Måste försöka landa det här.