Vi har fixat Knoddens första fotoalbum idag. Köpte ett fotoalbum i plast med plats för 24 bilder för den nätta lilla summan av 15 kr. Sedan gick vi vidare till Ortens scrapbooking-affär och köpte fint papper och klisterbokstäver. Idag har vi beställt 13 foton från Fuji och två canvas-tavlor på våra gullungar.

Det är inte helt lätt att välja foton. Det blev en bild på oss tillsammans, foto där jag blåser såpbubblor, en porträtt bild på Darlingen, Darlingen åker liten racerbil, jag håller i Elefant och vinkar, Bonusen tvättar sin cykel, Bonusen när han leker i en bäck, Bonusen cyklandes på min cykel, porträtt på elefanten, ambulansbilen (i den lilla doktorsväskan ska vi lägga en liten godisbit) och så sist men inte minst - tre foton på Knodden. Vi hoppas att vi ska knyta ihop hans och vår värld med hjälp av bilderna. I nästa fotoalbum ska vi introducera Farmor, Mormor och Morfar. Och i tredje blir det nog Fastrar/Farbröder. Moster/morbröder och en himla massa kusiner. Sedan har vi nog tänkt hämta honom... :-)

Gårdagskvällen blev en orgie i sushi. Hjortmannen hade ägnat i princip hela veckan åt det perfekta sushikalaset och han lyckades! Vi kändes oss makalöst välkomna över hans ansträngningar och åt med god aptit. Allt fanns med - miso, te, saké, japansk öl, färsk tonfisk, lax och hälleflundra, lätt inlagd makrill, stora räkstjärtar, fänkål, shitake på olika sätt, inlagd ingefära, en massa risrullar, lättkokt sparris, något slags tång, vackert slicade morötter, japansk soja, wasabi, gurka... Inte trodde jag att man blev så mätt av sushi.

Ikväll kommer mamma och pappa hit för att äta stuvade makaroner, morötter och purjolök med senaps- och timjansbiffar. En gammal favorit från Aftonbladets viktklubb på den tiden det begavs sig med min bantning.

Roger T. har precis mailat och meddelat att översättning kommer under loppet av nästa vecka. Kostar 1 kr per ord. Jag svarade blixtsnabbt att ju fortare desto bättre. Hoppas att han inte tog illa upp över min framfusighet. Men jag måste försöka...

Vi har handlat lite saker som ska skickas till Knodden. Vi letade länge och väl efter den ultimata leksaken eftersom det blir det första han får av oss. Egentligen ville vi ha något i trä, gärna något som går att skruva och bygga ihop, men hittade inte något som var litet nog att skicka. Vi har ju lite annat också som vi vill skicka. Brios klassiska hund är ett hett alternativ men frågan är om han inte börjar bli lite för stor för en sådan... Efter att ha varit tre stora leksaksaffärer bestämde vi oss till sist för att han ska få en Duplo-leksak i varje paket vi skickar till honom. Denna gången blev det en ambulans. Jag letade precis efter ett flygplan men tyvärr verkar det inte finnas. Så det får väl bli en polisbil och en brandbil. Jag är ytterst svag för en renhållningsbil med gul borste som snurrar när man rullar bilen. Snacka om att det är frustrerande att inte få lära känna honom innan man ska hitta saker som stämmer med hans personlighet. Samma sak vad gäller kläder... Han kanske inte alls är intresserad av bilar...

Jag har drabbats av något slags prestationsångest. Inget verkar bra nog åt lille älsklingen. Det är ytterst besvärande och korkat av mig. Måtte jag komma över det snart...

För tredje dagen i rad försökte Darlingen få tag på sin son för en stund sedan. Han har sin mobil avstängd och ingen svarar hemma. Eller är det upptaget. Idag lyckades Darlingen till sist komma fram på hemnumret. Det var en ganska ointresserad son i andra ändan. Han lekte med kompisar. Vi är rätt irriterad på honom för det här med den avstängda mobilen. Syftet med den är ju att vi ska kunna nå honom men han glömmer ladda den hela tiden. Eller stänger han av den. Som grädde på irritationsmoset har Bonusens mamma fixat ett nytt abonnemang vars räkning går till oss (vi står på telefonen). Första räkningen kom i förrgår. 150 kr för en månad. Det är alldeles för mycket för en 11-åring. Med tanke på att vi inte får någon som helst nytta av att han har mobil är vi ganska ljummet intresserade av att betala ett abonnemang som är till nytta för alla utom oss. Det enda vi får är räkningen. Och äran att utöva uppfostringssamtal på distans när han har ringt upp för mycket pengar. Darlingen får ett varningssms när fakturan överstiger 100 kr. Men till vilken nytta är det när vi inte får tag i Bonusen för att tala om att det inte är ok att ringa och sms:a för mer än den summan varje månad. När jag dessutom betänker att Bonusens mamma sagt till sin son att det underhåll vi betalar långt ifrån är tillräckligt så blir jag riktigt förbaskad. Hon glömde nämligen att tala om att hon förväntas bidra med lika mycket pengar som vi, dvs. 1.300 kr. Till det får hon barnbidraget på 1.050 Sålunda har hon 3.500 kr i månaden som är öronmärkta för Bonusen och inte bara 1.300 kr som hon säger till sin son...

Jag gillar faktiskt inte alls att hon talar om vuxenekonomiska frågor med sin son. Vi har fått flera signaler om att hon diskuterar vår ekonomiska status med Bonusen. Det uppskattas inte. Det är VÅR ekonomi som hon faktiskt inte har ett dugg med att göra.

Usch, nu blev jag ganska gnällig och irriterad.

Jobbar hemifrån tredje dagen i rad. Det är skönt. Det enda som saknas är en färgskrivare och en lamineringsmasking. Det hade jag behövt.

Ska in till stan framåt lunch för att köpa nya linser och luncha med en gammal gymnasiekompis.

Solen skiner och det är fredag. Jag är ganska nöjd över att veckan är över. Helgen ska ägnas åt att jaga ligusterplantor. Jag tror man måste beställa dem för leverans i oktober. En annan viktig sak som ska ske i helgen är att vi ska börja fundera på allvar på vad vi ska skicka till Knodden.

Jag är egentligen ganska uttråkad på allt som inte har med adoptionen att göra. Tiden sniglar sig verkligen fram. Man försöker fylla dagarna med vettigheter men ofta känns det trögt. Ibland tänker jag att - trots att jag känner noll motivation för höstens projekt - det åtminstone får tiden att gå snabbare.

Nu är det bestämt. Jag tänker minsann inte bada i några simbassänger inom överskådlig framtid. Inte efter att ha läst denna artikel i Aftonbladets nätbilaga.

Jag fick tag på Roger precis. Han har semester i vårt landskap. Jag blev lite matt när jag hörde det men så sa han att han skulle komma hem i helgen och att det är en enkel match att översätta ett uppehållstillstånd. Så då började solen skina igen. Med lite tur har vi det översatta uppehållstillstånden i början av nästa vecka.

Roger Tanner svarade inte igår. Jag får lite dåliga vibbar. Och jag har ingen plan B. Får tänka på det under dagen.

Igår var jag och en kollega på den stora amerikanska restaurangen i gamla Saluhallen. Alkoholfria avdelningen eftersom hon körde och jag sympatidrack Pepsi. Maten var sisådär - kändes ganska artificiell. Men det fanns en ganska skojig drinklista vilket man kunde konstatera när man såg ungdomar bälga i sig drink efter drink och drabbas av skrattanfall emellanåt. Jag hade kunnat svära på att ungarna inte hade åldern inne men jag måste ha haft fel. Men var i hela friden får de pengar ifrån? Varje drink kostade ca 100 kr och arbetslösheten är ju jättehög?

Bredvid oss hamnade ett danskt par. De åt hamburgare och rökte. De sa inte så många ord till varandra och jag noterade dem bara när de kom. Tills de ätit upp sina hamburgare. Då började kvinna hosta. En skrällande hosta. Jag tittade till och såg att hon gått från att se frisk ut när hon kom till se väldigt sjuk ut. Hon var blek, rödögd, ihopsäckad, hostig, matt, snörvlig - ja, hela hon skrek sjukdom.  Faktum är att hon säckade ihop fullständigt på bara en halvtimme. Jag tror faktiskt att jag bevittnade att hon insjuknade i svininfluensan.

Berit mailade precis att Knoddens uppehållstillstånd är fixat! Snabbt gick det!

Jag mailade beslutet vidare till Roger Tanner på Ordväxlingen på momangen. Hoppas att han har tid och att han är lika snabb som förra gången vi använde honom. 

Mitt kontrollbehov får sig en rejäl match. Darlingen skrattar åt mig mina vilda försök att gissa var allt befinner sig. För det mesta rör jag till det. Det brukar sluta med att jag med olycklig min och klagande röst säger "Jag fattar bara inte!" och dimper ner i en säckig hög i soffan.

Vi har i alla fall fått besked på att AA och SPOA skickade för legalisering hos NP igår. Det är bra. Så fort vi har fått uppehållstillståndet ska det samma väg vandra.

I Taiwan händer det saker. Två barnbesked - ett till vardera BFA och BV. De sista barnbeskeden har varit pojkar - i alla fall de jag känner till. Jag brukar ha koll på den amerikanska Taiwanlistan och där är det ganska låg aktivitet och långa väntetider. De önskar ofta adoptera små flickor (jo, i USA kan man bestämma sådant). Förmodligen innebär dessa begränsningar att deras väntetider drar iväg. Jag anser en himla massa om amerikaners syn på adoption men den tänker jag inte fastna i idag. Jag jobbar ju faktiskt....

På Taiwanlistan händer det saker. Flera familjers domstolsprocesser har gått snabbare än beräknat. BFA säger att man ska räkna med 6-8 månader från det att handlingarna nått taiwanesisk domstol men nu verkar det som om det tar kortare tid. Många har klarat av hela processen - från barnbesked till hämtning - på 6 månader. Vi får hopp och eld i baken.

Darlingen kom hem med en utskrift från Taipeis tunnelbanesystem. Han har kollat in ett hotell - Dong Wu - som ligger strategiskt utifrån det han planerat att vi ska se i Taipei (Taipei 101, varma källor i Beitou, night markets och förorten Dansoui som ligger vid flodmynningen där det finns fort från 1600-talet och där det finns gamla marknadsgator och fina naturområden). Vi ska också åka med high-speed tåget från Taipei till Taichung. I Taichung byter vi till buss och åker till Sun Moon Lake - en insjö med färskvatten - där vi ska koppla av och göra utflykter omkring sjön, t ex Puli där man kan se det största buddhist-klostret som finns och ett bryggeri där man gör taiwanesiskt vin. Därefter åter till Taipei för att åka vidare till Hualien där Knodden bor. I Hualien hoppas vi hinna besöka Taroko Gorge som är ett fantastiskt naturområde - en av de vackraste platserna i Taiwan.

Jag vill egentligen besöka Kenting också men det hinner vi förmodligen inte med. I Kenting solar och badar man i fantastisk natur. Det ligger på samma breddgrad som Hawaii och har ett tropiskt klimat. Att åka dit tar 4-5 timmar enkel så vi hinner nog inte med det också. Det finns väl gränser för vad man kan klara av när man står i begrepp att bli föräldrar...