Så här på kvällskvisten har vi lyckats skapa två listor med gemensam ansträngning: 

• Frågor att ställa till personer som står Knodden nära i Taiwan
• Saker som återstår att fixa och köpa

Jag känner mig mycket nöjd och mindre stressad. Listor är så himla bra när man inte har kontroll över livet och tillvaron. Det ger struktur och lugnar själen.

Förutom att jag fick ytterligare en fotobok att sätta samman - en om våra släktingar så att vi kan förbereda Knodden på deras nunor. Jag börjar bli hjärtligt trött på att göra fotoböcker.

Vår nya dator har ett fel som vi inte blir kloka på. Det går nämligen inte att surfa om man befinner sig mer än 3 meter från routern. Det är inte alls bra om man vill skype med sin blivande son en våning upp. Goda råd äro dyra.

Men så kom vi på att vi fick en veckas fri mobilsurf via Telenor när vi köpte våra iphones. Alltså har vi nu installerat det och provkollat webkameran. Vi har byggt upp den lilla järnvägen, testkört loket genom tunnlar och förbi magnetiskt plingplong. Det enda som utgör ett problem är att tunneln vi köpte inte fungerar och att vi saknar rundade skenor. Vi får alltså inte ett helt spår. Måste åtgärdas i veckan.

Igår tränade vi på att göra hundar med hjälp av ballonger. Det tog en god stund. Jag har svårt för ballongritningar och gjorde fel hela tiden. Det smällde rejält runt mig. Darlingen är bättre på alla sorters ritningar och skapade en långnosad hund med väldigt liten svans. Nu har vi tränat bägge två och jag tror minsann vi kommer imponera på lille Knodden så länge vi inte skrämmer honom från vettet genom att ballongerna går sönder.

Jag har promenerat 20 minuter. Jag är ruskigt otränad. Men jag är också ruskigt stressad inför kommande hälsoprofilering som jag måste göra eftersom arbetsgivaren kräver det. Jag vill bli föräldraledig NU!

Övrigt av intresse är att Darlingen fortfarande är snuvig och att jag taggat ner inför 2-årsbesiktningen. En sak i taget. Denna helgen förberedde vi skype med Knodden. Nästa helg och nästkommande helg städar vi huset, skriver lappar om fel och förbereder 2-årsbesiktning. Jodå.

Mitt i allt det här kommer det kanske ett resebesked som gör att allt vänds på ända. Jag har börjat oroa mig för att resebeskedet kommer med kort varsel. Min största skräck just nu är nog att vi ska vara på plats med kortare varsel än de föraviserade 6 veckorna. Sjuka tankar, sjuk skräck. Jag tror jag håller på att bli förkyld. Sjukt det också.

Igår gjorde vi ett ryck igen. En onödig omständighet var att Darlingen passade på att bli förkyld. Då blir han lite seg i kolan. Och när han blir seg i kolan blir jag irriterad. I synnerhet när vi måste vara alerta och fixa en massa. Vi har inte haft så värst många lediga dagar tillsammans för att utföra vissa måsten inför hämtresan. När den nu blir...

Målet för dagen var att köpa några shorts till Knodden som vi kan använda när han kan ha i Taiwan. De byxor man kan köpa i Sverige just nu är förmodligen för varma för honom när vi hämtar. Det drar nämligen mot svensk högsommar i Taiwan. Vi hittade två superfräcka shorts från Mini a Ture men ingen av dem fanns i rätt storlek. Det enda vi köpte var en jeanskeps. Trött och irriterad blev jag.

Sedan gjorde vi ett försök till med aktivitetsprylar till skype-samtalet. Det slutade med mutter och morr när Darlingen kved att hans händer var för stora för handdockorna jag ville köpa.

I bilen hem talade jag om ett och annat för Darlingen. Främst på temat att "allt kan inte skjutas på framtiden" och "nu får du fanimej anstränga dig lite". Han är väldigt bra på att skjuta saker framför sig. Just den lilla delen av personligheten förstärks när han är sjuklig. Å andra sidan är jag en väldigt tidsplanerande människa eftersom jag vet hur min vecka nästa vecka kommer se ut, dvs. ingen tid att ordna saker. För en sjuk Darlingen är det personlighetsdraget svårt jobbigt. Halvvägs hem slöt vi fred och gjorde en 90 graders sväng för att åka till Toy's R Us. Där la vi ner sjukt mycket pengar på briojärnväg, tåg, tunnlar och plingplong när tåget kör förbi. Två handdockor kom också med. Såpbubblor. Olika sorters ballonger. Färgpennor och block.

Allt pengaspenderande skapade hunger så vi fick åka en sväng förbi Burger King. Av lyckades vi liva upp oss så pass att vi beslöt oss för att köpa en stor resväska eftersom vi behöver det till Knoddens hämtresa. Den fanns inte i rätt färg (cerise stämde inte med Darlingens image) och modell men vi köpte en ryggsäck till Knodden i form av en bil. Sedan for vidare till nästa köpcenter där vi slutligen fick köpt resväskan - en lila sak i plast med fyra hjul för smidiga vändningar. Tänker att det kanske behövs en del smidigare vändningar med en Knodd i ena handen och en tung resväska i andra handen.

När kvällen kom var det två slitna blivande föräldrar som häckade i soffan för att äta chili con carne och kolla Melodifestivalen. Det senare var så eländigt att vi gjorde annat mest hela tiden. Slutligen gick jag och la mig kl 23. Jag blir trött tidigare och tidigare. Inte bra. Inte bra alls.

Imorse fick vi mail om att vi ska skype:a med Knodden nästa fredag kl 7.00 Beskedet kom medan Darlingen och Bonusen fortfarande sussade sött. Jag väckte dem med glada tjut och i sitt nyvaknade tillstånd trodde de att skype-samtalet skulle ske på en gåendes gång. Bonusen hojtade därför tillbaka "Men jag ser ju inte klok ut i håret" och Darlingen hojtade "Nu? Skype?". Än en gång insåg jag att jag måste vara lite tydligare när jag informerar...

Vad skönt att vi äntligen fått ett ansikte på vem som egentligen är Kung Bore. Det är Åsa Torstensson. Medier har idag utsett henne till syndabock för alla försenade tåg. Fast det är i hård konkurrens med Jan på SJ.

Ibland begriper jag mig inte på medierna och deras sätt att skapa debatter. Är det verkligen gemene mans uppfattning att det finns någon som kan hängas för att vintern varit så snöig att tågen inte kan köra?

Ingen har hörts av från BFA idag. Men frysen blev hämtad för lagning. Själv har jag varit i Helsingborg med stora tuffa bilen. Den går som ett spjut även på fykande motorvägar.

Igår tillbringade vi dagen med Syster, hennes sambo, Kusin, Farmor och Lillkusinen. Lillkusinen är numera en månad gammal och det näpnaste barn jag någonsin sett. Mängder av hår och enorma ögon. Och så liten! Hon somnade i mitt knä och det var så himla mysigt. Man blir nästan själv sövd... Bonusen ägnade sig åt Kusin - de kilade ner i källaren för att spela spel och titta på film. Efter en stund kom de upp och då var Kusins ögon stora som tefat. Hon kunde berätta att Bonusen berättat en hemsk historia om en häxa som slet ut hjärtan på små barn. Bonusen som är en mörkrädd ung man borde veta bättre än att skrämma små kusiner. Men han var förmodligen inspirerad av Väktarens Lärling där just en häxa skrämt livet ur honom när vi haft högläsning. Det känns förmodligen lite bättre när man kan exportera sin egen rädsla till någon annan :-).

Idag har vi bjudit mina föräldrar på middag. Lasagne och kladdkaka. Det var länge sedan de var här och nu fick de möjlighet att dels träffa Bonusen och dels få se en lång gångmatta som mamma vävt till vår hall. Vi träffas alldeles för sällan så det var härligt att kunna sköta om dem och kolla på skidtävlingarna ihop.

Imorgon ska jag till Helsingborg och jobba. Darlingen och Bonusen ska vara hemma. Jag är avundsjuk och vill bara få vara hemma jag också. Jag vill dessutom att BFA ringer/mailar och meddelar när vi ska hämta Knodden. Jag har sedan tidigare bestämt att vi ska få pick up - datum 13 april. Jag har också räknat ut att vi därmed åker på vår bröllopsdag (den sjunde april) och hinner hem till Bonusens födelsedag. Med 6 veckors varsel innan pick up så måste BFA ringa den här veckan. Jodå.

Vi ägnar dagen åt att spela in videosnuttar. Det har varit många fniss och hejdundrande skratt. Darlingen har precis filmat mig när jag leker med badleksaker som sprutar vatten. Han räknade inte med att jag skulle spruta ner honom... Det gjorde inte jag heller men det bara blev så. Bonusen bygger en igloo. Han skulle egentligen göra en snöängel men det var så hård skare att han slängde sig i snön utan att lyckas bryta igenom. Snöänglerit gavs därför upp. Vi sjunger imse vimse spindel med tillhörande rörelser (den enda barnvisa vi kunde så här i rappet), vi räknar trappsteg och spelar falskt på musikinstrument. Tävlar med små bilar som oregisserat är på väg utför trappan - det enda som hindrade dem var en heroisk slängning av Darlingen som fastnade på film den också. Nu återstår lite inomhusfilmning när Darlingen och Bonusen spelar TV-spel. Kanske en liten snutt legolekeri också.

Vet inte om allt är det är så barnvänligt. Men det är i alla fall vi. Så som vi är mest.

Första ovettiga samtalet idag:

Darlingen:" Oj som de samlat Sveriges popelit i Göteborg ikväll"

Bonusen och jag: "Jaha, vem är med ikväll då?"

Darlingen: "Alcazar, Darin.. men det är ju INGENTING mot vad som kommer komma till Malmö nästa vecka!"

Bonusen: "Vem kommer då?"

Darlingen: "Det vet jag inte"

Tvärsäkerhet är svårt när man blir synad av sin son.